Till att börja med - självklart så är jag "för" att använda godis i träningen och det kommer jag att göra med ligga Caki också. Frågan är om det kan bli för mycket godis, för ofta, i för många situationer? Än så länge har Caki faktiskt inte fått nåt annat godis än sin mat vid mattid - nåt som känns lite ovant för en klickermänniska. (Hur det kommer sig att jag gör på det här sättet kommer att ta tid att reda ut, så det får nog bli över en följetong av bloggtillfällen, men jag kan säga att jag ändrat mig en hel del i mitt träningstänk på många sätt.)
Hittills går allt jättebra, hon förväntar ju sig inte att få nåt godis utan är väldigt nöjd över att få vara med i gänget. Det hon behöver mest just nu är ju ganska basala saker som trygghet, social samvaro, mat osv. Kan jag dessutom vara lagom mycket backup när hon ska utforska världen så är det ju också nånting hon värdesätter (gissar jag, men kan ju aldrig veta... Har föresten kommit på att man måste gissa en massa och jobba utifrån det, skulle man bara handla utifrån beteenden man kunde observera så skulle man inte komma så långt, eller långt kanske man kunde komma, men inte så långt som den som dessutom gissar saker och gissar rätt.)
Valpen är alltså nöjd trots att hon inte får godis än så länge medan jag tycker att det är lite jobbigt ibland att inte få förstärka "på riktigt" när hon gör små söta saker spontant (eller efter lite guidning för den delen). Nu tycker jag inte att det vore det minsta fel att sticka till henne en godbit då och då när hon gör nåt extra bra men det är faktiskt ganska nyttigt för mig att låta bli. Jag tvingas helt enkelt att jobba på och utveckla det belönande i det sociala samspelet med mig. Jag vet nämligen hur lat jag blir, har jag godis så är jag urdålig på att belöna med mig själv och till slut har jag en hund som blir "besviken" för en klapp då den har kommit att betyda "sorry, slut på godis"...
Jag har så mycket gratis nu när hon helt naturligt tycker att jag är rätt lajbans, detta vill jag behålla! Vi får se om min taktik fungerar...
Självklart leker jag med henne iaf! Det är ju viktigt att börja utveckla och forma leken tidigt och den är ju också lättare att göra "relationsbyggande". Men nu orkar jag inte skriva längre, det får bli mer om hur jag resonerar kring godis och relation, samt hur jag faktiskt utnyttjar den mat hon får imorgon.
Några bilder från i förrgår - numera inaktuella för båda öronen står upp.
