En plats för sånt som inte ryms


Min blogg finns på 
hundbry.blogspot.com. 
Där försöker jag att hyfsat ofta skriva hyfsat kortfattade inlägg som handlar hundträning, mestadels då reflektioner kring min egen träning med världens härligaste malletik Caki.

Den här sidan är istället en dumpplats för lägre utläggningar relaterade till hund och hundträning som jag får för mig att skriva ibland. Anledningen till att lägger dem här är att de är för gamla, för långa eller ligger utanför ramarna ämnesmässigt för att passa i bloggen såsom jag har tänkt att den ska se ut. Texterna är mer eller mindre aktuella (=mer eller mindre pinsamma), men jag har bestämt att jag får lov att stå för dem även om jag kanske har ändrat mig angående vissa saker.

Uppdateringar här kommer att vara sällsynta, så bry er inte om att hålla koll. Jag skriver i bloggen om något läggs ut här. Ni är hemskt välkomna att tycka till (i bloggen eller via mejl) om det jag skriver även om ni inte känner mig eller inte håller med. Det vore bara roligt! 

14 februari 2009

Träningstänk om kedjor

Jag och Caki har nu kommit till ett läge i träningen där det börjar bli dags att introducera små kedjor och konceptet "göra fler saker för en belöning". Inte för att vi på något vis är klara med flera delmoment, utan för att jag vill att det skall vara ganska naturligt för henne att göra flera saker efter varandra sen när vi verkligen har "bra" delar att sätta ihop..

Jag tycker att den här träningen är väldigt utmanande, men jag känner att jag har lite mera på fötterna nu än när jag precis börjat använda klickerträning i lydnaden.

Då trodde jag nämligen följande (lite förenklat):
Om jag bara lär in mina signaler på så sätt att de blir till ett positivt "grönt ljus" för min hund så kan en ytterligare signal efter nyss utfört beteende fungera som en belöning för hunden och således blir även det första beteendet förstärkt.
Detta gäller i synnerhet om man baklängeskedjar moment då hunden hela tiden upplever att den kommer närmare och närmare sin belöning. Om man sen är tillräckligt noga med att hålla på sina kriterier (för att hunden ska få fortsätta "framåt" i kedjan) så kan man lösa hela problemet med att inte få belöna hunden på tävling genom att göra mer eller mindre hela programmet till en enda baklängeskedja.
Lätt som en plätt! En förutsättning är naturligtvis att hunden förstår att när jag inte säger något utan står kvar i tävlingsposition så betyder det att den gör rätt. Också hur enkelt som helst.... OR NOT!

Efter att ha byggt hela min träning på att ignorera fel och belöna rätt, och dessutom väntat alldeles för länge med att börja kedja, så hade jag en hund som var allt annat än säker på att den gjorde rätt när belöningen dröjde...

Som jag kör nu så bygger min göra-flera-saker-efter-varandra-träning egentligen på två saker:
1) Göra Caki säker på att hon gör rätt när jag inte säger något utan bara är stilla/fortsätter gå.
2) Öva på övergången mellan de sakerna jag vill att hon ska göra innan jag lägger ihop två övningar efter varandra. Detta för att hon aldrig ska behöva känna sig "lurad" eller osäker när hon inte får belöningar på ställen där hon förväntat sig dem.

Nedan ska jag försöka förklara hur jag gör:

Göra henne säker på att det är rätt när jag står stilla och är tyst.
-Jag bryter alltid ett felaktigt beteende (förutom då jag intar en specifik frishejpingposition på huk).
-Jag tränar jättemycket stadga så att bilden av att jag står stilla skall kopplas starkt till att belöning kommer så småningom. (+ för att träna just stadga såklart och bygga värde i det).
-Jag är inte rädd för att ibland koppla ett stilla "braaa" till att jag står still och väntar för att göra henne mer säker på att hon gör rätt (självklart vill jag inte gör henne beroende av ett bra med jämna mellanrum för att känna sig säker, tanken är att ett braet skall bli en hjälp att snabbare kunna sträcka tiden som belöningen dröjer).

Öva på övergången mellan beteenden
Enkelt egentligen, men svårt att förklara med få ord. Jag börjar med att beskriva hur jag gör när jag kopplar ihop längre beteendekedjor (haft bra resultat av att göra så tidigare, men har inte börjat med Caki än)för att sedan extrapolera mitt tänk till enstaka skiften.

Om jag har baklängeskedjat ex inkallningen och läggande under gång och vill koppla ihop de två så jobbar jag först på övergången emellan momenten. Alltså slutet på en inkallning (dvs ingång), sedan sitta still och ev bli klappad och därefter börja på nästa moment (dvs fritt följ, ev följt av läggandet). Jag jobbar med den här delen som vilket moment som helst och kan ha ganska höga kriterier på att övergången skall vara bra. När jag sedan lägger ihop de båda hela momenten, efter att ha kört de tre "delarna" ungefär lika mycket den senaste tiden, så tycker jag att jag väldigt lätt får väldigt bra kvalité på utförandet och en positiv attityd rakt igen. Momenten glider liksom ihop, hunden känner hela tiden igen sig (det viktigaste tror jag) och har inte någon bestämd uppfattning om var den tror att belöningen skall komma.

Det där är kanske självklart för er som läser det här, men det var det inte för mig när jag började träna. Hur som helst så har jag nu börjat köra samma upplägg vid inlärning av enkla kedjor med Caki.

Säg att jag vill göra två saker på signal utan belöning emellan, ex sitt och ligg. Istället för att tänka att jag vill göra två saker på rad (sitt och ligg) så tänker jag att övningen består av tre delar (sitt, stadga i sitt och ligg). När väl dessa alla delar sitter bra var för sig så måste jag, innan jag kan sätta ihop delarna, träna på övergångarna mellan dem.

Alltså övar jag på små kedjor av att sitt-sitt kvar och sitt kvar-ligg.
Det första är faktiskt ganska lätt om man har lagt mycket värde i att vara stilla och går att köra både med och utan signal (efter några belöningar i att sitta kvar så "längtar" Caki dit och intagandet av positionen blir i förväntan över att få sitta kvar, väldigt praktisk:)). Ibland hjälper jag henne med ett bra om det är en svår situation, men nu är hon rätt så säker på den här övningen i enkel tappning

Sitt kvar-ligg kräver förstås att man jobbar på signal (i alla fall i mitt sätt och träna som inte innehåller så mycket avancerade spontana skiften) och är hyfsat säker på att hunden kommer göra rätt beteende sen när den väl varit duktig och suttit stilla ett tag för att vänta på sin signal. Självklart gör det inget om det blir fel ibland, men jag vill ha så mycket rätt som det bara går.

När man sedan jobbar med övergångarna efter varandra (vilket jag i praktiken gör på en gång i princip) dvs sitt-sitt kvar, sitt kvar-ligg så är övergången till sitt-sitt kvar-ligg jättelätt. Momenten flyter ihop, hunden känner igen sig hela tiden och tror inte att den gör fel för att belöning inte kommer efter första momentet. Självklart tar jag det ändå försiktigt och fortsätter att belöna både stadgan upprepade gånger och själva skiftena ibland.

Det fiffiga är att det går att träna på detta innan man ens har en hund som är väldigt säker på signalerna sitt och ligg (ska man bara köra sitt och ligg efter varandra annars så måste ju hunden vara rätt så säker på signalen om den inte ska tro att den gör fel).

Innan jag har bra signalkontroll så löser jag nämligen det genom att köra mkt skiften mellen två beteenden fram och till baka ex stå-sitt-stå-sitt el ligg-sitt-ligg-sitt etc, då väljer Caki rätt nästan jämt eftersom hon känner igen sig och jag behöver inte oroa mig. Jag jobbar ju då mer på att lära hunden principerna för att göra kedjor på signal än själva signalkontrollen.

>Man får dock vara försiktig så att inte hunden lär sig ett mönster av att bara växla fram och tillbaka utan att tänka. Jag motverkar det genom att:
-Variera vilka två beteenden jag "bollar" med.
-Ta det väldigt lugnt och långsam, tanken är att hunden lugnt ska vänta-lyssna-göra (all stadgaträning underlättar för rätt sinnestämning).
-Jobba mycket med signalkontroll vid sidan av då jag belönar för rätt val av beteende (vilket för mig består till exempel i skiften mellan tre beteenden och signaler lite hipp som happ ute på promenad bla).

Men detta är ju en helt annan diskussion, nu får jag ge mig:) Mer om hur jag tänker angående signalinlärning en annan dag om det är någon som är intresserad av ytterligare bludder.

Jag kan ju konsten att mala ner de mest självklara saker i detaljer och fundera kring dem i evighet, vore kanske bättre om man tänkte mindre och tränade mer ibland...

Ha det gott!